BUBBALICIOUS LIKE ME

Jag behöver åter igen få drömma
Jag behöver bara för en stund verkligheten glömma
Stjärnorna som glimmar itakt med mina tårar
Kan ni svara varför smärtan aldrig försvinner när någen en sårar
Kan ni skänka mig en dröm om lycka så jag kan minnas
Bara en gång så jag kommer ihåg den tiden när den gick att finnas
För nu har jag förlorat den, tappat den på min väg som leder ingenstans
Kan ni bara ge mig dröm som ger mig en ny chans
Så jag kan ändra allt som gick så fel, göra om mina val så det blir rätt
Låt mig få glömma det mina vakna ögon har sett
Låt mig finna min väg tillbaka, och finna nya stigar att gå
Snälla stjärnor, kan jag en ny dröm av er få

Jag minns knappt de dagar när allting var som det borde vara
Jag minns knappt den tid då jag kallade ditt namn och du kunde mig svara
Jag minns knappt de stunder jag aldrig riktigt uppskattade tills nu
Alla de stunder där det bara fanns jag och du
Jag minns knappt orden vi skrek, det som inte betydde något riktigt då
Jag minns knappt de dagar då du inte riktigt kunde mig förstå
Jag minns knappt känslan av ren ilska som inom mig brann
Men det jag kan minnas, är dagen då jag dig inte jämte mig fann
Det är som igår där jag fortfarande befinner i denna dag
Det är som att när du försvann tog du med dig mitt halva jag
Så nu är jag sönder och jag kan aldrig åter bli riktigt hel
Bara sitta och tänka på hur allting som gick så fel

På allting jag ångrar att jag gjorde, och allt jag inte tog kraft att göra
Men nu är det för sent att säga det du behövde höra
Förlåt mig för att jag skapade en spricka i ditt hjärta lite varje dag
Förlåt att jag inte fanns där för för dig när du var ensam och svag
Förlåt att jag aldrig uppsattade allting du gjorde för än tiden tog slut
Jag önskar så att allting kunde vara som förut
För jag saknar dig så mycket, jag behöver dig här brevid
Jag önskar med hela mitt hjärta att vi hade fått mer tid
För nu ligger jag här sömnlös och längtar efter att höra dig säga god natt
De orden är så mycket mer värda än den mest fyllda skatt
Var du än är, god natt och jag vill att du ska veta att jag älskar dig
Och var du än är så bär jag dig här inom mig

Jag har försökt kämpa så länge utan någon vid min sida
Mot världens mörker har jag ensam fått strida
Men hur jag än slogs. tillslut jag mot marken stupade
Och verkligen trodde att det var där kampen slutade
Att jag hade förlorat, det fanns inget mer av mig jag kunde ge
Men när jag lyfte blicken troligen en sista gång, jag dig fick se
Du sträckte ut din hand, och lyfte upp mig med din kraft
Tillslut jag fann styrkan jag aldrig riktigt haft
Jag fann dig, din vännskap, du står jämte mig i de värsta tider
Oavsett vad som händer, du skyddar mig, du för mig strider

Varför försökte jag kämpa mot någonting jag inte kunde slå
När allt jag behövde var någon som jämte mig kunde stå
Du bär mig när jag finner mig för svag
Du visar mig sanningen när tårarna lurar mitt riktiga jag
Du är mina murar som håller världens hemskheter utanför
Dagen då jag är utan dig, är dagen jag dör
Men jag hoppas att dagen inte är skriven i vårt öde vi har
Jag kan förlora allt, bara jag dig vid min sida har kvar
För jag värdesätter ingenting så mycket som jag värdesätter dig
Din kärlek till mig är mitt allt, att du fortsätter älska mig

Och när du känner att du inte klarar att fortsätta mer
så ska minnas att jag dig aldrig överger
Vår vännskap är vårt vapen, vår vännskap är starkare än något annat
Så du ska veta, tills mitt sista andetag jag hos dig har stannat
Jag viker aldrig från dig, jag ska finnas där som du finns för mig
För du får aldrig glömma att jag älskar dig

Blonda lockar som dansar som vågorna upp på en strand
Lika levande och lysande som den hetaste brand
Ögon så blå som himmelen, som är gränsen för allt du kan ge
Oändlig och evig kärlek är vad jag i dina ögon kan se
Ditt leende jagar bort tårarna och framkallar mitt
Bara du lyser upp min värld när jag får se ditt

Du är en ängel, en gåva som väger upp allt dåligt som hänt
Den som styr över allting jag tror har dig till mig sänt
Du räddar mig, skyddar mig, du tröstar mig varje dag
Du ber mig inte om någonting förutom att jag är just jag
Du ser tårarna bakom leendet jag skickar mot alla
Du är den som fångar mig när jag börjar att falla
Du hör de ord jag aldrig lyckats uttala för det framkallar smärta
Men du ser igenom mina fasader, du finner mitt hjärta
Du plåstrar om såren jag har, de som kommer och går
Men våran vännskap är det som för evigt består

Men när du är ledsen, när du känner att allting går fel
Då vill jag vara de bitarna som gör dig fullkomligt hel
Låt mig ge dig allting du saknar, det du söker efter låt mig det finna
För jag vill aldrig att från dina ögon ska tårar börja rinna
Du borde lyssna på mina ord när du känner dig för svag
När du känner att speglen inte fyller ditt behag
För mig är du en av det vackraste varelser jag någonsin skådat
Så låt mig försvara dig mot de mörkar tankar som dig plågat
När du känner att du är vilsen och inte vet vilken väg du vill gå
Men jag kommer alltid vara jämte dig, och tillsammans kan vi stå
Ta det vägar vi känner, för det är inte resan som betyder någonting
Utan att vi alltid har våra käraste nära omkring
Och jag överger dig aldrig, jag ska kämpa för dig och torka dina tårar
Förgöra ondskan som dig så otroligt djupt sårar
För jag lovar, tills mitt sista andetag kommer du aldrig känna ensamhet
Min vänskap är din, den är mitt löfte, som jag varar i evighet

Du är min vän, min livspartner, min själsfrände, du är allting för mig
Jag hoppas att du en dag ska förstå hur mycket jag älskar dig

Mitt hjärta är en bomb som fortsätter ticka på
Men jag undrar när det kommer sluta att slå
och explodera i tusen bitar små

Mitt liv är är bara rent skådespeleri
Fyllt med repliker som gör så lögnen kan förbli
Jag spelar tusen roller, undra vilken min nästa kommer bli

Min själ är en stjärna vars ljus inte lyser lika starkt som den en gång gjorde
En stjärna du knappt kan finna bland alla de som lyser som min borde
Snart kommer ett svart hål ta dess plats, det jag aldrig riktigt trodde

Mina ögon är en spegel, som kan visa dig allt du vill se
Men de kan lura dig, med att få munnen att le
Och du missar reflectionen som visar tårarna som kommer ske

Min kropp är ett tempel, där jag är inlåst var eviga dag
Detta hemska fängelse som är ett del av mitt jag
Som gör så att jag i kampen blir allt för svag

Min skönhet är en flykting, som valde att försvinna
Så jag förfalskar dess närvaro, det är vad du kan finna
Du kommer luras av av ytan jag skapar och inte se tårarna rinna

Min ensamhet är det enda jag vet som kommer bestå
Ingen kan igenom dess styrka och mitt sanna jag nå
För sanningen är, inget är för alltid, någon dag du kommer gå

Men snälla kan du få mitt hjärta slå för dig
Och explodera av all kärlek du ger till mig
Snälla kan du ge mig några scener med lyckligt slut
Och älska varje del av mig som inget sett förut
Snälla kan du bli ljuset som förenar sig med min själ
Så aldrig jag behöver till mitt ljus säga farväl
Snälla kan du se i mina ögon och se det ingen annan har
Och tårka tårarna som fortfarande finns hos mig kvar
Snälla, berätta för mig varför jag ska stanna här
och hjälpa mig bli ett med allt jag faktiskt är
Snälla, kan du finna min skönhet för det kan inte jag
Så kan du visa mig så kanske tårarna försvinner en dag
Snälla kan du bryta dig igenom min mur av ensamhet
Och säga till mig att du kommer stanna i evighet

ett hjärta, misshandlat, slaget, lämnat ensam kvar
Tusen bitar var det enda som jag inom mig bar
Bitar som skärde i min själ, fick tårana att rinna ner
Fick mig att tappa förmågan av hur man ler
Ett hjärta, krossat, oälskat, för evigt glömt
Ett trasigt hjärta som jag har inom mig gömt

Jag gav upp hoppet om att kärleken verkligen kunde finnas
För hur jag än försökte jag aldrig riktigt den kunde minnas
Bara en illusion av det sanningen som nu mitt hjärta förstört
För sanningen visade sig bara vara tusen lögner jag hade hört

Så jag gav upp, lät hoppet falla medan murarna byggdes höga
Ingen skulle kunna se min själs smärta genom reflectionen i mitt öga
Tårarna som glimmade på mina kinder torkade jag bort med ett sista drag
Smyckade mig med en ytlig hårdhet som stod emot varje smärtsamt slag
Jag tänkte aldrig utsätta mig för något så smärtsamt om jag kunde stoppa det
Vad jag faktiskt bar djupt där inne skulle för evigt bli min hemlighet
Jag tvingade mig att inse att kärleken inte var någonting för mig
Men sedan ändrades allt, den dagen då jag träffade dig

Du kom förbi mitt försvar, som du var en ostopplig kraft
Du kom in till mitt hjärta och gav mig det jag aldrig haft
Du tog upp alla tusen bitarna och la ihop dem en efter en
Och snart kunde man se dess ursprungliga jag igen
Smärtan jag kände började minska, mitt leende du lockade fram
Den kylan jag bar dödades av dinn beröring som gjorde mig varm
Du viskade i mitt öra, jag lovar, jag ska aldrig krossa det hjärta du bär
Jag vill ta hand om det, jag vill skydda det, jag vill hålla dig så kär
Ge mig chansen, låt mig visa dig att kärleken är mer en något vi får höra som små
Snälla, låt mig vara helt och hållet din så ska jag få dig att förstå
Ge mig chansen att få älska dig som ingen annan någonsin har
Men utan att ivänta något ordentligt svar,
Så kände jag någonting som övervälde hela mitt inre
Det spred sig i min själ , mitt hjärta, hela mitt sinne
Så jag visste att det du sa var sanning, inte en lögn du spridit
Och jag visste att du aldrig skulle låta mig lida som jag har lidit

Mitt hjärta slår nu helt och hållet för dig min räddare i nöden
Du fick smärtans lågor återgå till att bli den kärleksfulla glöden
Du fick tårarna av sorg bli ett bevis på den renaste lycka, lyckan som du gav
Jag är tack vare dig inte längre min rädsla mest trognaste slav
Jag vet inte vad jag ska säga förutom jag är så tacksam att du mig fann
Du som torkade de osynliga tårarna som bakom murarna rann
Du är allting jag trodde bara var en dröm, du är allting jag behöver
Och jag lovar och svär, de känslor jag känner aldrig mig över

Ett hjärta, som är smärtfritt, älskat, inte bara längre slår för sig
Ett hjärta, som är starkare, tryggt, för det för alltid tillhör dig

Det verkar som man aldrig kan få fälla en sista tår
För den första kärleken är alltid svår
Första gången ens hjärta slår för en annan person
Första gången man fastar i en illusion
Om att detta ska vara för evigt, att ingen kan splittra än åt
För allt kan lagas med det lilla ordet förlåt
Att när folk säger ordet själsfränder tänker dom på er
Man tror att denna kärlek är ett mirakel som sker
En gåva från gudarna för att mäta upp allt det dåliga de givit
Och att med glädje den sanna kärleken in i ens liv skrivit
Men för första gången kommer man lära sig att inget varar oändlighet
För detta blir första gången ens hjärta blir krossat, det jag vet

Så jag frågar, vem vävde min ödesväv och valde att dig sy in
Att ge mig möjligheten att kalla dig för min
Att låta mig luras av alla lögner jag hört förut
Varför envisades jag att tro att detta aldrig skulle ta slut
För tillslut efter alla lyckliga stunder någon en tråd drog loss
Och du föll ut från mitt öde, det fanns inget mera oss
Bara ett krossat hjärta som bevis att du har varit där
Men så går det väl när man för första gången blir kär

Jag trodde jag var klar med kärleken, det är ett idiotiskt tidsfördriv
Jag är huvudrollen i denna pjäs som kallas mitt liv
Och i manuset jag spelar fanns ingen scen med kärleksidioti
Men på något sett i mina repliker skrevs ditt namn in i
Och jag kände hur hjärta började rusa och jag glömde mina ord
Jag glömde allt som existerade mellan himmel och gjord
Utom ditt vackra leende, som du log just mot mig
Att jag skulle bli kär än gång till, vem kunde tänka sig
Efter scenerna med pinsamma stunder och en kyss
Så slutade jag tro på allt som jag upptäckt nyss
Här var den sanna kärleken, den jag gett upp hoppet på
Men här var beviset, han som kan min inre nå
Ja, till slutet av denna pjäs så kommer det vara vi
Men min pjäs blev omskriven till en tragedi
Din karaktär blev som en främling jag aldrig mött
Som den jag än gång älskade hade på insidan dött
Och denna varelse med glädje krossade mitt hjärta med ett hånleende så brett
En pjäs som denna är nu den sorgligaste du sett
I slutet av denna scen var det bara att vänd om och torka tårar
Och att åter minnas om att till slut kärleken en bara sårar

Nu är hjärtat lagat, så gått det nu går
Men det finns sprickor kvar och troligen ännu en tår
Men nu har jag gett upp, jag vet sanningen om kärlekens grymhet
Det är den mest smärtsamma tortyren, det är dess hemlighet
Men jag tänker aldrig åter bli lurad det svär jag på
Men just i det ögonblicket en ängel råkat min blick nå
Förstummad av dess skönhet kan jag inte vända blicken ner
Jag är fångad av denna vackra varelse jag ser
Och jag vet, att nu är jag fast åter igen, en ny väv, en ny pjäs ska det bli
Får åter igen att jag kärlekens makt inom mig släppt fri

varför går jag och sjunger på jävla kärleksballader
Varför känns det som i kylan är 800 grader
Varför när du går förbi blir mina kinder röda
Varför när du ler så börjar något inom mig glöda

nej så här får det inte va, mitt hjärta är bara mitt
Här ska inget ges, här ska inga känslor få löpa fritt

Nej säg inte att jag lider av det vi kallar kärlek
Det som bara leder till hjärtesorg och svek
Så får det inte vara, så får det inte bli
Det finns bara jag, det blir aldrig något vi
Jag har valt att gå den där vägen förut
Och den så kallade lyckliga sagan fick ett tragiskt slut
Det där med så levde dom lyckliga i alla sina dagar är en lögn vi får höra
Egentligen är kärleken en sjukdom som vill bara våra liv förstöra
Tömma oss på vett och sans och tillslut krossa våra hjärtan i tusen bitar
Men vad tror du faktiskt ska hända när du någon annan med ditt hjärta litar
Och sen får du ligga och samla ihop det bitar som går att finna
Dom du kan se genom dunklet från tårarna som började rinna

När du säger hej, sträcker fram din hand och frågar om mitt namn
Så glömmer jag allting och var låst i drömmen om att vara i din famn
Mitt namn, min egen identitet, raderas från mitt minne när du står in till
Och ingenting existerar utom längtan att tiden ska stå still
Så jag kan beundra denna vackra varelse som står mitt framför mig
Men istället står jag där som ett fån mitt framför ögonen på dig

Nej, hjärta sluta slå för honom, det är mig du ska slå för ingen mer
Och vad har jag sagt om att börja rusa när han på mig ser
Han är en vanlig människa ingenting extra eller så
Men varför beundrar jag då hans kropp när han börjar gå
Och när han börjar ta stegen bort från mig vill jag bara skrika, vänd om
Rusa in i hans famn och säga, jag är så glad att du in i mitt liv kom
Kyssa dom där fylliga läpparna som är mer lockande än något annat
Dom är som en drog jag aldrig testat men ändå i mitt blodomlopp stannat
Ett beroende som jag aldrig skulle vilja ge upp om jag faller för förförelsen
Men är en smak av dig värd att skänka mitt inre den smärtsamma förstörelsen

Men jag kan väl inte vara kär, jag lovade att aldrig bli det igen efter förra gången
Ändå går jag och sjunger på den där mest gripande kärlekssången
Som om den var skriven just om mig, om mitt liv
Men jag får inte glömma för dig är jag bara ett tidsfördriv
För du skulle väl inte vara annorlunda från alla andra män jag stött på
Efter dom fått vad dom vill så väljer dom att ifrån en gå
Och efter sig lämnar dom ett krossat hjärta och ägaren till det i tårar
Men ni bryr er väl inte om ni någons stackare sårar
Är ni ens kapabla att känna kärlek till någon annan än den i spegeln
Aldrig har jag hört om en sådan man i historierna som skapats genom seklen
Men skulle du kunna vara annorlunda, skulle du kunna bevisa att allt jag tror är fel
Skulle du kunna fylla alla mina tomrum så jag till slut skulle bli hel

Låt mig krypa upp i din famn och till dig viska, det ligger till så här
jag har fallit och vill inte resa mig, jag hopplöst, obotligt kär

Jag springer fortare än du ljuger
Flyr från lögnen om hur jag aldrig duger
Flyr från allt som ej vill mig väl
Till den sanna verkligheten jag vinkar farväl

Jag andas ut en förförisk dimma
Jag hör röster från de som inte längre gå att finna
Sorgen som befinner sig i min blick blir stjärnor i den mörka natten
Mina skrik av smärta förvandlats till ett av de glädjefyllda skratten
Lågorna som brinner i mitt inre blir värmen från kärleken du ger
Vad som egentligen skulle varit vi aldrig åter ser

Verkligheten böjer sig för vad som går att inom mig finna
Jag kan skapa ett leende av det tårar som börjat rinna
Jag kan få minnen som skapats bli tillintetgjorda om det skulle mig behaga
Jag kan finna styrka när jag i striden skulle varit den svaga

Verkligheten böjer sig för min fantasi
Där drömmarna kan min vardag bli
Där kan jag leva de liv jag var menad att få
I min verklighet kan jag det omöjliga nå
Orden som jag ångrar att jag yttrat kan jag sudda ut
Det kan bli en början även om det var menat som ett slut
Inget är för evigt utom konsekvenserna från vårt förflutna
Allt går att öppnas även om vi valt att det i glömskan slutna

Det som slutade att fungera kan jag åter få att slå
Jan kan få dig att vända, du som var tvungen att gå
Det som gick i tusen bitar kan bli som det var förut
Verkligeten kan bli nu som jag vill till slut

Vem trodde detta skulle hända
Att stormen i mitt inre skulle vända
Att med din kyss skulle ljuset gå att finna
Att regnet på mina kinder skulle sluta rinna

Jag smög i mörkret, rädd för att falla ner och aldrig åter kunna resa mig
Aldrig trodde jag att jag skulle falla för något som dig
Aldrig trodde jag att det skulle finnas någon som bär mig när jag är svag
Men nu dansar jag i ljuset som du strålar över min dag

De hundratals murar som jag byggde för att hålla andra utanför
Faller nu frivilligt när din hand så lätt min hud berör
Alla såren som finns inom mig men ingen får se
Börjar nu sakta läka varje gång jag får se dig le
Alla meningar som ekar i mitt huvud efter alla som gjort mig illa
Överöstas nu av dina ord och gör så verkligheten står helt stilla
De människorna finns inte längre, ingen annan heller för den delen
Det finns bara du och jag, du som raderar alla felen

När du inte är nära mig suktar jag efter din beröing, din andedräkt
Den som blandas med min efter kyssarna som inom mig elden släkt
Det finns ingen smärta som är stark nog att stå emot det du gör
Alla lågor som brinner kvävs, all smärta inom mig sakta dör

Ensamheten jag kände, även om jag var omringad av vänner
Försvinner varje gång du berättar hur du för mig känner
Jag trodde aldrig jag skulle finna en plats där jag passade in, men jag sökte helt fel
Min plats är i dina armar, just där blir jag som hel
Där kommer jag finnas när morgondagen börjar gry
Din famn är där jag hör hemma och jag kommer aldrig fly
Det vore dumt att lämna kvar det jag sökt efter hela detta livet
Där jag kan höra ditt hjärta slå, där inne där min namn står skrivet

Hur jag fann dig vet jag ej, men jag vet att jag aldrig släpper taget
För evigt är mitt hjärta ditt, till och med efter det sista slaget

<3

Kanske är dags att ge upp, att äntligen släppa taget
Låta mig själv falla, låta detta bli det sista slaget
Kanske borde sluta springa för vad jag en hamnar finns smärtan där
Jag är trött på att gömma mig från något jag inom mig bär
Jag är trött på att kväva mörkret som förstör meningen med att existera
Jag klarar inte av att från smärtan separera
Kanske är dags att sluta kämpa mot något som inte går att slå
Varför ska jag ens kämpa när jag inte har något jag vill nå
Kanske borde vinka farväl och och se vad som sker
Vad som händer när jag världen överger

Jag minns när allt var som det var menat att det skulle vara
Det fanns kärlek, hopp och skönhet, allt det underbara
Men det var bara ett önsketänkande att det skulle bestå
Jag lurade mig själv att jag skulle få behålla det ljus jag kunnat få
Att allting var över, att jag skulle få leva ett vanligt liv precis som mina vänner
Men så lätt det är när man har funnit ett ljus att man på sig det bränner
Det omvandlas till lågor som slår mot min hud,
Förstärker smärtan som bevisar att det inte finns någon Gud
Eller har han glömt bort att jag finns, tappart bort mig i världens raseri
Och nu är jag fast i smärtan och kämpar för att bli fri
Men hur hårt jag än kämpar eller intalar mig tomma ord
Så kommer smärtan, mörket och lågorna förbli inombord

Dagarna förlorar sin betydelse för ingen spenderar jag med dig
Alla dagar är igår och imorgon är idag för mig
Men jag fortsätter pasera igenom dem för de som bär min kärlek varje dag
Att ge upp och lämna dem kan jag inte göra, jag får inte vara så svag
Även om varje muskel i min kropp skriker sluta, du klarar inte mer
Så finner jag styrka varje gång någon av dem ler

Jag har flytt från dig alla dagar som du någonsin har existerat
Jag har gömt mig från dig varje natt då verkligeten och jag har separerat
Den stunden jag lever i mina drömmar, där jag kan nå allt jag tog för givet
Allt det jag borde har hållit hårdare om i detta så kallade livet
Så i drömmen blir jag lycklig, i närheten av allt jag älskade så
Men att för evigt kunna drömma kan jag inte förmå
Jag vaknar åter upp med tårarna på mina kinder och jag åter igen från dig flyr
För jag slås hårt av sorgen jag känner, när åter en ny morgondag gryr

Drömmar är som vatten, de kan vara stilla och så underbara att försvinna i
Andra är starka och får andan att fly från lungorna och man kan inte bli fri
Drömmar är som vatten, man ser en reflection av det man har blivit given
Man får möta det man kommer förlora tack vare strömmen vi kallar tiden
Drömmar är som vatten, hur jag än försöker fånga det, vattnet alltid försvinner
Jag kan inte hålla det i händerna, vattnet alltid genom mina fingrar rinner

Vackra drömmar, jag kan aldrig ge upp på att få spendera evigeten gömd inuti er
Att förevigt få leva i den värld där jag åter kan få se hur du ler 
Jag kan dansa till melodin du spelar och sjunga med till sången som den spelas till
En evig melodi som beskriver hur mycket jag älskade dig och att det är allt jag vill
Men efter varje natt jag åter vaknar och hur jag än försöker gång på gång
Kan jag inte minnas melodin du spelade eller orden som bildar din sång
Jag kan inte minnas stegen jag dansade felfritt, jag bara faller ner
Allt jag kan minnas är hur vackert du ler

Förlåt mig min älskade för det jag gjort
Förstår inte hur jag kunde låta något så litet bli så stort
Jag lät det dra in mig i sitt mörker med sin lockande röst
Jag sökte mig till den platsen där svälten blev min tröst
Det var inte meningen från början, det var inte mitt skäl
Men när jag på något sätt fann det kunde jag inte säga farväl
Jag kämpade inte mot, jag berättade inte för dig vad som höll på att ske
Även fast jag kände hur mörkret spred sig inom mig kunde jag bara le
För hur fel det än var så kunde inte det mäta sig med vad jag fick
Efter alla år så började människor se mig när jag förbi dem gick

De jag varit osynlig för alla dessa år såg tillslut den skönhet som varit gömd
Så mitt nya jag steg fram och mitt gamla var snart glömd
Den människa som alla mobbat, tryckt ner med sina ord
Människan som folk såg snett på och alltid ensam i hörnet stod
Som sökte efter en mening att leva men aldrig någon fann
Men beslöt sig för att skriva en och torkade tårarna som rann
När tiden gick började det som varit under ytan synas för alla och en var
Jag fick allt , vänner, kärlek och lyckan men jag kunde inte hålla det kvar
För även om jag fått det liv jag kämpat så hårt för att nå
Så fanns det en makt som var starkare, en annan stig jag valde att gå
Jag blev förtrollad av främlingen i spegeln som viskade sina vackra lögner för mig
Visst är du vacker men du kan bli så mycket mer, om du låter mig hjälpa dig


Jag dansade till röstens mjuka stämma som löven följer rörelsen i en vind
Men röstens alla ord dödade min inre syn, den gjorde mig blind
Jag såg inte vad som hände, den förödelse jag spred
Hur allt jag kämpat för att få sakta ur mina händer gled
Det är väl ironin, kämpa så hårt och sen glömma att det finns
Om man nu kan glömma det man aldrig riktigt minns
Men jag kan se att du aldrig kommer glömma hur jag blev en varelse med mörker i sinnet
Nej tyvärr min älskade, kan jag inte få dig att glömma just det minnet
Men för resten av mitt liv ska jag gottgöra dig för allt du fick stå ut
Jag lover och svär på min kärlek till dig att det blir aldrig som förut
Jag kämpar varje dag och för varje dag blir jag lite mer fri
För jag glömmer aldrig att vad som en händer så kommer det vara vi

Du går i korridoren lika vacker som varje dag
jag lutar mig mot väggen för synen av dig gör mig så svag
Din skönhet gör mig lika stum varje gång jag dig ser
Jag svär att jag tror jag kommer svimma när du så otroligt ler
Du drar handen genom håret och utan att du vet det så stannar hjärtat till
Att låta min hand dras igenom ditt hår ner till din kind är allt jag vill
Dina läppar så perfekt röda som rosorna jag drömt så många gånger att du till mig gav
Dina ögon som ser rakt igenom mig är som det vackraste av blåaste hav
Din kropp är som en skulptur, skapad för visa hur vackra Guds skapelser kan vara
Hela du är som ett mirakel och jag vet att tillsammans kunde vi vara underbara

Men jag står här och biter min läpp och beundrar dig på avstånd som jag alltid gör
Utan att du märker hur min kropp skriker efter att du den rör
Hur min värld mörknar när det vet att du inte finns i den
Hur mina ögon tåras upp när dom ser dig gå igen
Mina läppar vill skrika, jag älskar mer än någon annan någonsin kommer göra
Men jag vet att ditt vackra leende jag bara skulle förstöra
Så jag står tyst och beundrar dig på avstånd som jag gör varje dag
Och drömmer mig bort om hur det skulle vara om det var du och jag

Hur underbart livet skulle vara om du skulle se in i mina ögon och tog en kyss
Hur du skulle säga, jag tänkte på dig alldeles nyss
Hur du skulle dra mig så nära dig att jag kunde höra dina hjärtslag slog så otroligt fritt
Och hur jag kunde höra hjärtat inom mig rusa som för evigt kommer vara ditt
Jag skulle glömma omvärlden för allt som betyder något för mig fanns precis här
Och jag skulle tänka, vad underbart det är att vara kär
Just då skulle du böja dig ner och åter kyssa mig precis så intensivt som förut
Men allt det är önsketänkande som tyvärr aldrig riktigt kommer att ta slut

Jag se dig gå i korridoren lika vacker som du alltid är varje gång min blick dig finner
Och känslan av att du inte är min gör så osynliga tårar rinner
Du vet inte hur mycket jag älskar dig, du vet inte ens mitt namn
Så det sårar mig ännu mer när du tar någon annan i din famn
Men jag vet du aldrig kommer älska mig, jag vet att det aldrig kommer ske
Så jag står här och beundrar dig på avstånd och ser dig åter le

Förlåt alla människor för vad jag gör mot er
Förlåt att jag inte alltid gör som ni ber
Förlåt att jag ibland inte klarar av att vara som ni vill
Förlåt att när jag försöker, så borde jag försöka lite till
Förlåt att jag inte är där när ni vill att jag ska hålla er hårt
Förlåt att vara min vän ska vara så himmla svårt

Jag är en människa med bara ett hjärta, och ibland har det svårt för att slå
Jag är en människa med bara två ben, och ibland är det svårt att på dem stå
Jag är en människa med bara några tankar, och ibland gör dem det svårt att le
Jag är en människa med bara två ögon, och ibland väljer de att bara tårar mig ge
Jag är bara en människa med två händer, och ibland kan dom inte hålla i det de har
Jag är bara en människa med ett liv, och ibland känns det som jag vill ha det kvar

Tårar är bara vatten, tills man ger de kraft att kontrolera ens själ
Tårar är bara vatten. tills de gör att man vill säga farväl
Tårar är bara vatten,tills man låter dem fortsätta rinna
Tårar är bara vatten, tills man låter de över en vinna
Tårar är bara vatten, tills man blir tvungen att somna in i deras sällskap varje natt
Tårar är bara vatten, tills man låter de döda förmågan att ge ut ett skratt
Tårar är bara vatten, tills man låter sig själv bli en människa som gråter
Tårar är bara vatten, tills sitter och väntar på att de ska kommer åter

Kärlek är en känsla, tills man låter den bli till någonting mer
Kärlek är en känsla, tills man allt förnuft överger
Kärlek är en känsla, tills man glömmer att ens hjärta bara är en kropplig konstruktion
Kärlek är en känsla, tills man viger sitt liv åt bara en person
Kärlek är en känsla, tills man väljer att yttra tre små ord
Kärlek är en känsla, tills man tror det finns något mer mellan himmel och jord
Kärlek är en känsla, tills den man älskar lämnar en och man åter själv kvar får stå
Kärlek är en känsla, tills ens hjärta har blivit krossat i tusen bitar små

Så läs och försök förstå vad som här står skrivet...
Fatta, såhär är det hela fucking livet!

Jag minns min första kärlek som jag föll för han igår
Hans varma famn å bruna ögon och hans blonda busiga hår
Han tog min första kyss, han tog allt jag kunde ge
Han var den som torkade bort tårarna och fick mig att le
Livet verkade så lätt och underbart när han vara nära
Han verkade vara mannen i mina drömmar, vad mer kan jag begära
Tillslut kom den dagen då jag sa att jag älskar honom med hela mitt hjärta
Aldrig trodde jag att det skulle kosta mig så mycket smärta
För när några månader hade gått så drog han sig undan och ringde inte mer
Jag gjorde allt för jag tänkte, jag kan inte fortsätta om han mig överger
Men ändå slutade han säga jag älskar dig och se på mig så som han gjort förut
Jag kunde förstå att detta förhållande skulle få ett sorgligt slut

Efter flera samtal jag ringt förgäves så ser jag honom en dag på ett fik
Jag fick använda hela min kraft för att hålla tillbaka ett skrik
För där satt min älskade med en tjej med sina läppar så otroligt röda
Jag kände hur min livslåga plötsligt slutade glöda
Hon var så vacker, en perfekt figur och ögon som den blåaste himmel
Så där stord jag, helt förkrossad i världens vimmel
Tillslut mötte hans ögon min tårfyllda blick
För det gjorde så ont att han hade krossat det han en gång fick
Så jag sprang där ifrån så snabbt att allting bara försvann
Samtidigt som jag torkade bort tårarna som rann

Det är historien om hur för första gången mitt hjärta krossades i tusen bitar små
Men jag samlade ihop bitarna,  sträckte mig för att varje liten bit nå
Det tog en lång tid, men tillslut lagade jag mitt hjärta så bra det gick
Tyvärr så var det vissa bitar av mitt hjärta jag aldrig tillbaka fick

Där ingen annan kan vara, det är där du går
Du är den som in i det djupa når
Du trotsar skuggorna som försöker jaga dig bort
Muren som ska hålla dig ute är allt för kort
Vet inte vad du gör för att klara varje hinder jag byggt
Men från dig blir aldrig mitt innersta tryggt

Du kan vara mild som en vind som leker med mitt hår
Men vinden kan förvandlats till en storm där jag står
Och som regnet i stormens vrede rinner tårarna på min kind
Ack vad jag fruktar när jag känner den ömmaste vind

Jag vill att du ska älska mig för att jag är jag
Men på något sett så är jag ändå för svag
För jag blir aldrig bra nog för att fylla alla dina krav
Dina ord blir ditt vapen och jag blir för dom en slav
Även om jag försöker kan jag inte lura mig själv med att ljuga
Jag förblir en människa som aldrig kommer duga

När nätterna kommer och jag ligger vaken för dina tankar i mig skriker
Jag blir den i slutet av dagen som alltid dig sviker
Jag försöker lista ut vad det är som jag gör fel 
Men jag finner aldrig svaren, inte ens en del
Jag får vakna imon åter med dig redo säga vilken besvikelse jag är
Och jag vet att jag åter kommer ligga i sängen och fråga det här
Varför är det så här, varför kan inte jag någonsin vara god nog åt dig
Vad är det som igentligen är fel på mig

Du är den enda som kan skada där annars jag har försvar
Du är den enda som kan ta från mig och lämna ingenting kvar
Du är den enda som kan riva sönder mitt inre lika lätt som ett blad
Du är den enda som kan få mig att skriva denna rad....

Du är den du är och jag älskar dig, så varför kan inte du säga detsamma till mig?

Idag har jag varit lite duktig fatiskt :3 Jag gick upp vid typ 12. Åt frukost och satt vi datan och såg på will and grace ^^ Efter det gick jag ut och sprang en runda sen så tränade jag lite i gymmet. Ska bli lite starkare och fastare har ja tänkt ;D Efter det har jag varit helt slutXD Legat och degat men snart ska jag äta och sen ska jag sticka till Frida. Vi ska ha lite mysigt och så. Har inte blivit av men nu så ska det de 8D Yeeeaah. Hoppas alla får en mysig kväll för imon är det skola igen-.- Suck.

Men har inte mkt mer att säga efter detta så puss och kram på erXD <333