den sanna kärleken <3



Jag fann den sanna kärlek, jag fann ett särsklit band
Jag fann den sanna styrkan, när jag fann din hand
Den jag kommer att hålla i, så länge hjärtat slår
För jag fann den, som hela mig förstår

Jag har sökt över landets alla gator för att kärleken finna
Till slut gav jag upp och lät tårarna rinna
Jag föll ner på knä, hjärtat brast och jag blev svag
Tvingade mig själv att inse, att det bara var ensamheten och jag
Men du lade din hand på min kind och mötte min blick
Och jag insåg att du är den som aldrig gick

Jag försökte finna något jag redan har
Jag ställde frågan, men jag hade redan svar
För där stod du, mitt framför mig med ett lende så stort
Och insåg att gud har dig till mig gjort
Vi drar skämt som bara vi förstår
Och ser du den ena, vet du att den andra bakom står
För jag lämnar aldrig dig du som är så underbar
Allting kan jag lämna, bara du hos mig finns kvar
Du som blockat upp bitarna av mitt hjärta och gör mig hel
Du som älskar mig även för alla mina fel
Du som får mig att skratta som ingen annan gjort förut
Och jag förstår, att våran kärlek är den som aldrig får ett slut

När någonting är tungt, och jag orkar inte mer
Så hjälper dig mig att bära de ingen annan ser
När jag skriker ut till världen, jag orkar inte mer
Men då viskar att jag aldrig dig överger
Och de kan jag lova, dag ut och dag in
Att ditt namn är skrivet i livets mening som är min

Den sanna kärleken är något mycket större än det alla tror
Den är en evig blomma som djupt inom en gror
Den förenar två själar så de lever som ett
Och man vet att man har funnit den som är fullkomligt rätt
Du är min själsfrände, den rätte för mig
Aldrig har jag älskat någon, som jag älskar dig
För den sanna kärleken är vännskapen vi delar
Mellan två människor som varandras hjärtan helar
En vännskap starkare än alla band som bundits här
Ett band gjort av diamant som ej kan gå isär

Detta är vår vänskap och allting den kan ge
Och när jag somnar för en sista gång,
är ditt ansikte, det sista som jag kommer se

<3

Karma är en bitch älskling



Du sa att du älskade mig, behövde mig i ditt liv
Men sanningen är, jag var ett tidsfördriv
Du njöt av att se mig krossas av ditt föräderi
Men vänta du bara tills jag släpper vreden fri

Jorden kommer skaka, som mina händer gjorde då
Himlen ska mörkna, himlen som du aldrig kommer nå
Du kommer hamna vid slutet av klippans kant
Och då kommer vi se vad som verkligen var sant

Karma är en bitch älskling, det måste du förstå
Krossa mig, och du samma öde måste få
Jag föll, så i rättvisans namn är det nu din tid
Nu när stunden är kommen, kommer jag få frid

Även fast jag gav dig all min kärlek och mitt stöd
Slet ut mitt hjärta, och jag levde fast jag var död
Du fick mig tappa all min styrka som jag bar
Du lämnade mig med massa frågor utan svar
Du tog allt som någonsin för mig har betytt
Men nu är det min tur att ta tillbaka allting på nytt
Ett liv ska jag åter igen få utan dig i det
För det är ditt liv jag kommer ta så du vet

Min hämnd kommer bli så ljuv som det kan bli
Så underbar och vacker, min monami
När valde att leka med mig gjorde du ett stort misstag
För den som kommer vinna, det är faktiskt jag

Vinden leker med håret du än gång smekt så ömt
Regnet slår i ansiktet som du säkert hade glömt
Så ger dig en sista kyss och säger farväl en sista gång
Och med en knuff faller mannen med ett hjärta av betong
Till slut flyter hämndens otroliga kraft i blodet mitt
För ditt öde tog slut, och karman har gjort sitt
Men du kan inte för detta klandra mig
Det var du som fick mig att älska dig



cupid, you are fucking stupid



Det verkar som alla har någon underbar
Verkar som jag är den som blev kvar
Den där pusselbiten som inte passade någonstans
Jag är den som förlorade en chans till romans
Det verkar som mina händer i fickorna får stanna
Medans alla håller handen i den som gjorde drömmarna sanna
Alla verkar ha bliviit träffade av cupids pilar så hårt
Så cupid jag tror faktiskt jag förtjänar att höra förlåt
För cupid, you are fucking stupid

När jag trodde att jag fann den så hade jag fel
Något falskt som verkar vara äkta och gjorde mig hel
Men egentligen i bitar jag sakta föll isär
Jag är den som ingen riktigt har hållt kär
Jag har haft svin, bedragare, själviska och så
Jag har haft dem som aldrig sagt hej då
Jag har haft ytliga och hemska, utnyttjat mig
Och den jag har att klandra, det är dig
Varför kan inget faktiskt inom mig se
Att jag har någonting jag kan ge
Varför förblir mitt hjärta gömt
Är jag den som kärleksguden glömt
Ja, för cupid, you are fucking stupid

När jag tror att du entligen har insett vad du gjort
När jag tror du har skickat mig ett hjärta så stort
Med en bärare så underbar, som mig har sett
Märker jag att du till en annan har den gett
Jag går ensam genom dagarna, och väntar intensift
På att kärleken i mitt liv ska göra en visit
Att någon ska se mig för den jag är
Finna att jag kan fylla dess begär
Att ha en famn att krypa tryggt in i
Att du och jag förvandlas till ett vi
Någon som vill kyssa mig god natt
Någon som älskar att höra mitt skratt
någon som får mig att känna mig värdefull
Någon som skulle göra allt för min skull
Till slut höra orden jag älskar dig mer än någon annan gör
Men cupid, du är den som mina drömmar förstör
Krossas mitt hjärta som ingen ännu fått
Varför cupid har du ifrån mig gått
Jo för cupid, you are fucking stupid

ensamma fotspår i snön



tårar faller, som löven vid höstens återkomst
och ensamheten sveper in som en kall vind
Sängen känns oändlig som mörkrets existens

Livet fortsätter med släpande steg
För jag inte direkt någonstans att gå
Dagarna förblir bara tiden som tickar
För jag har ingen dag att längta till
Blommorna vissnar men jag bryr mig ej
För jag har ingen jag kan till dem ge
Snart kommer kylan läggas sig över denna värld
Men mitt hjärta smälter då in helt perfekt
I denna hemska plats där vi överlever
om man nu kan kalla de det

Snart kommer jag se människor som håller händer
Medan mina stannar frusna för vantarna tappade jag
På någon stig där det gick en massa kärleksfulla par
Och såklart mina ensamma fotspår i snön blev kvar
Snart jag ser människor dela på varm choklad
Medan jag målar en ledsen smile på rutan brevid
Efterlämnad från paret som satt här och ej märkte mig
För vem skulle märka en ensam varelse som går förbi
Som försöker överleva denna hemska årstid
Som av någon anledning verkar så varm
Om man bara hade någons kärleksfulla famn
Men jag fryser och hackar tänder i några månader till
För åter igen detta nyår får jag ingen kyss
Precis som åren innan och det som var nyss
Och åter igen börjar nästa år utan någon
någon som somnar hos mig bredvid

Undra om varje vinter kommer fortsätta såhär
Kalla händer, sprucka läppar och hjärta av is
Tårar som faller och tänder som skakar hårt
En tom säng, en tom famn, ett tomt allting
Undra om någon faktiskt en dag
bara skulle kunna värma mig,
Tänk vad underbart..bara tänk

Dröm om mig i natt



dröm om mig i natt, att jag är vid din sida
tårarna som är bevis på att du har fått lida
Dröm att jag tårkar bort dom med handen som håller din
Hur jag viskar i ditt öra att du är bara min
Dröm om hur jag jag drar dig närmare mina hjärtslag
Att just nu finns det bara du och jag
Dröm om hur jag  bevisar min kärlek till dig min själsfrände
Hur jag bevisar att du är den ende
Dröm om mig inatt mig för jag ej är där
För jag kommer drömma om dig, den jag håller kär

Det finns inget jag hellre vill än att vara hos dig varje minut
Att våran tid tillsammans aldrig får ett slut
För du får mitt hjärta att åter slå
Jag som trodde att det aldrig skulle gå
Du får mig att uppskatta allt livet har mig gett
Då får mig att se världen på ett helt nytt sett
Men jag skulle lika gärna kunna vara blind
Aldrig åter känna smekningen från en vind
Om jag inte kan dig se, om jag inte kan känna dig nära
För att veta att du inte finns där skulle mig förtära
Så när jag somnar, jag om din skönhet och beröring drömmer
För det är minnena som jag aldrig glömmer

Förlåt att jag inte finns hos dig där i natt
Och gör mitt bästa för att locka fram ditt skratt
Förlåt att jag inte ligger brevid
Men med dig vill jag spendera all min tid
All tid är för lite, inte ens en för alltid skulle räcka till
För att älska dig så länge som jag vill
Men dröm älskling att jag är hos dig
Så kommer du i ditt hjärta känna mig

Dröm älskling, sedan gör jag allt till verklighet
Så kan vi drömma vakna i en evighet

se förbi



Kan du se förbi allting blicken din ser
Kan du känna det beröringen inte ger
Kan du höra det som aldrig jag berättar
Kan du finna felen som jag sakta rättar
Kan du fånga mig även när jag står
Kan du hitta mig även när jag rakt på vägen går

Jag är inte så mycket i andra människors perspektiv
De tror jag är ytlig och utan mening i mitt liv
Tror det inte finns så mycket bakom mitt fixade skal
De tror att jag aldrig har behövt göra några svåra val
Att jag inte är så mycket mer än det dem får när vi möts
Men om de visste sanningen är det deras bild som sköts
Chockade över vad som gömde sig utom räckhåll
Att de trodde de hade allting under full kontroll

Men jag bryr mig inte vad de finner eller missar det som betyder
Om det hör lögnen eller hur sanningen faktiskt lyder
Jag bryr mig inte om de dömer mig utan riktiga bevis
Eller om de skapar en storm av den mildaste bris
Jag bryr mig inte vad de tänker, ser eller gör
Det enda jag bryr mig om är den som faktiskt bör

Jag vill älska dig, ge dig allt jag har
Och även fast du inte tror det, har jag mycket kvar
Jag vill ge dig hela mig, inte behålla någonting gömt
Få din hjälp att minnas allting jag om lyckan glömt
Jag vet jag inte verkar så mycket när yttret blicken svarat
Men innanför finns det någonting som är väl bevarat
En själ, flera ord, flera känslor, ett hjärta, allt ingen kan få
Ingen förutom du om du försöker att det nå
Jag är så mycket mer om du bara tog dig tid
Bara för en stund la dig hos mig här brevid
Mina lås skulle öppnas för du är nyckeln till varenda ett
Och allt som var skyddat skulle jag till dig gett
Ge mig bara chansen att älska dig
Chansen att få dig att älska hela mig

Se förbi, känna, höra, finna, fånga, hitta allt som gör mig till jag
Så hoppas jag att det kan bli du och jag en dag

bekräfta mig



bekräfta mig, säg alla de orden jag vill höra
tills du säger dem jag kommer dig förföra
jag ska hemsöka alla dina tankar
ditt hjärta snart bara för mig bankar
ska viska meningar i ditt öra och smeka din arm lätt
Tills du har allt jag ber om till mig gett
Jag kommer trållbinda dig med min blick
för jag är beroende och jag behöver min kick
Jag ska förstöra din värld och sedan ta dess roll
Jag ska styra, jag ska göra så du förlorar all kontroll
Jag ska få dig att älska mig som jag älskar det du kan ge
Jag ska få det jag behöver, vänta bara så får du se

Du är ett stackars offer och jag är en självisk bov
Jag måste ta ditt allt för att fylla mina egna behov
Men jag är tyvärr av din bekräftelse beroende
Medan du blir mer osäker ökar min självförtroende
Medan du blir svagare får jag tillbaka min styrka
tyvärr så måste du offra allt för att mig dyrka
medan du mer och mer gör sönder blir jag hel
Och tyvärr kommer du tro det är ditt eget fel
Ju mer du börjar älska mig blir jag ännu mer egenkär
tyvärr så måste jag ta från dig för att fylla mina egna begär
För att jag ska kunna överleva måste allt inom dig dö till slut
Och när jag är med dig klar kan du aldrig bli som förut

Jag ber om ursäkt för det det jag gör mot dig
För det har även en gång i tiden hänt mig
Men sen blev jag också ett monster lever på oskyldiga ting
Jag önskar jag kunde varna dig med ordet spring
Men jag förblir tyst och börjar sakta på dig leva
Och på din kärlek jag börjar i mig heva
Lämnar inte en droppe åt dig kvar
Nej, jag är ett själviskt monster som tar allt du har

Säg att jag är vacker, säg att du älskar mig så
Så jag kan mer av ditt inre få
Säg att jag är underbar, säg att jag är bästa som dig hänt
Medan jag lurar dig att jag är något som himmelen sänt
Fortsätt säga de orden som ger mig allt jag behöver
Men en dag så kommer du ta slut och då är det över
Då kommer jag dig släppa och låta dig kropp falla
Och jag kommer inte vända om du börjar på mig kalla
Nej jag kommer bara fortsätta från dig gå
och leta efter ett nytt offer att leva på


vilsen



Vilsen, det är ordet som beskriver livet mitt
Jag trodde att jag äntligen skulle få springa fritt
Men ingen varnade mig för alla villovägar som finns
Och vägen tillbaka jag inte längre minns
Så jag försöker steg för steg, ena foten framför den andra
Att  på något sätt i denna livets labyrint genom vandra
Men jag möter alltid en återvänds gränd eller är åter tillbaka där jag börja
Jag undrar om min saknad har börjat få någon att sörja
För jag är inte riktigt där, jag är bortom räckvid för att ni ska mig nå
Jag är för långt borta för att jag era skrick ska kunna förstå
Så jag fortsätter försöka hitta min väg ut
Men frågan är, kommer jag någonsin lyckas tillslut

Det finns så många stigar att gå, de finns för många val att göra
Ett enda fel och det kan alla mina framsteg förstöra
Jag kämpar mig igenom motvind och slår mig igenom varje motstånd
Men vem vet om jag kommer vara stark nog för nästa rånd

Ibland jag tänker tillbaka, och undra var det första felstegen var
Det första steget mot en riktning där ingenting jag hade fanns kvar
Och på min färd tappade jag allting som jag värdesatte mer än guld
Och allt jag har kvar nu är sorgsna känslor och en smärtsam skuld
Regnet döljer mina tårar som från min dimmiga blick rinner ner
Vinden kväver mina förtvivlna skrik men vad har jag mer att säga då
Jag vet ingenting, jag har tappat orden som betyder någonting
Jag bara fortsätter att gå, jag bara fortsätter att vandra omkring

Kanske det är förgäves. Kanske jag aldrig finner stigen som är gjord för mig
Kanske inte alla har en stig som är bara gjord för sig
Kanske jag har gått mina steg, och fått se det jag borde sett
Kanske jag har fått ge upp allting som livet har mig gett
Så varför ska jag fortsätta gå på tomma stigar som leder ingenstans
Att hitta ut ur denna labyrint inte är någon chans
Jag borde kanske bara sluta kämpa att hitta ut ur det som är mitt liv
Att jag borde sluta få, inse att jag har tagit mitt sista kliv

att vara vacker



allt jag någonsin önskat är att vacker, är det så fel
Förut sökte jag efter svaren att göra ytan hel
Ställde alla frågor, gick varje stig som gick att gå
Och på något sätt lyckades jag att svaret nå
Någonstans, på någon stig, fann jag någonting
Det som skulle få mig att sluta vara ingenting
Jag blev ett mästervärk, en skönhet i sitt eget slag
Men i ytans reflection, kan jag inte se mitt sanna jag

Är jag mer än min skönhet, är jag mer än vad du ser
Finns det någonting mer du får, när jag allting dig ger
Eller är jag bara ett ytligt ting du mera
Var mitt inre priset jag fick kasera
För min rädsla om jag den tör erkänna
Är att min skönhet ska rinna bort som vattnet i en ränna
Jag vet att skönheten ej är evig, den försvinner till slut
Kommer jag då gå tillbaka till den jag var förut
Sanningen är, jag kan inte tänka mig ett liv där vacker ej beskriver mig
Jag kan ej tänka mig ett liv där jag inte blir sedd av dig

Min skönhet är mitt allt, det jag värdesätter mest av allt
Visst, det låter som mitt hjärta är fruset, evigt kallt
För jag skulle ge om allting för att vara vacker i evighet
Skulle offra allt för att veta stjärnornas hemlighet

För skönhet är mer än vad bara folk tror
Att ens yttre är någonting som bara finns, liten eller stor
Men det är en lögn de intalar sig, för skönheten är en nyckel till en dörr
En som leder till där fula människor aldrig har varit förr
En värld av möjligheter och män som ligger vid dina fötter
Som du är den vackra stammen och de är dina rötter
De gör vad som helst för att tillfredställa alla dina begär
Ja skönhet är en makt som inte alla hos sig bär
Skönhet ger dig möjligheter större än du tänkt
För en vacker människa behöver aldrig hålla huvudet sänkt
För den lämnar människa stumma när den går förbi
Ja, att vara vacker, är ett sett att vara fri

Så jag vill inte sätta i fångenskap åter
Där mitt enda sällskap är tårarna som jag gråter
Jag vill inte bli osynlig och bortglömd som jag var än gång
När ensamheten var olidlig och natten lång
När ingen gav mig chansen att visa mer än vad ögat skåda
Så jag var tvungen att fly för annars fick döden råda
Så förlåt mig om jag verkar ytlig, att jag av mitt yttre är besatt
Men om du hade gått i mina skor, hade du nog med det vart
Att vara vacker är mer än någonting kroppsligt det vill jag lova
Det är som att drömma utan att behöva sova
Och jag ger aldrig upp den här drömmen, jag kämpar tills mitt sista andetag
Men jag vet ej vad jag gör, när jag slutar vara vacker en dag

Två vilsna änglar



Jag skulle ge upp mina vingar om du var för svag
För faller du så faller jag

Himmelen är inte ett ljus, inte en värld av moln så vita
Himmelen är där du finns, på dig som med livet jag kan lita
Himmelen är inte gränsen till vad vi kan nå
För vi ska korsa alla gränser, över de vi kan gå

Vi färdas över marken, flyr från allt och ingenting
Försöker se mörker vad som finns omkring
Två vilsna änglar i ett helvete människan har bygt
Två vilsna änglar som försöker hitta platsen där det känns trygt
Två vilsna änglar gråter i takt med stjärnornas bländande ljus
Två vilsna änglars hjärtslag som slår i takt med vågornas brus

Tårarna bryter havets stilla yta och för ett tag skapar ringar, en efter en
Som känslorna på insidan, den minsta motvind och vi störtar igen
När den ena faller så får den andras vingar allting bära
Men att bli lyft igen för det är vad änglar kan begära
Vi kämpar till det sista slaget av både hjärta och vingar
Så länge tårarna på havets stilla yta faller så finns det ringar
Så länge helvetets lågor brinner så lever vi med risken att själen bränns
Men jag skulle låta mig omfamnas av eldens lågotr om du får glömma hur det känns

Slag för slag, Fjäder för fjäder, faller till marken tills allting tar slut
Kommer vi någonsin lyckas flyga fritt som vi gjort en gång förut
Men om du faller, så följer jag. då har jag slagit mitt sista slag
För jag förblir din skyddsängel tills din sista dag
För du är min himmel, mitt ljus, min ängel, glöm aldrig det
För tillsammans ska vi vara tills den sista dagen av en evighet


Det fanns en gång en pojke




Den du ser framför dig idag är inte den du såg igår
Hoppas du efter min berättelse förstår

Det fanns en gång pojke, som en outslagen blomma, ack lika skör
Men hans tagar har nu växt fram efter att han slog ut som rosor gör
Honom kan du inte längre stampa på, eller få han att sakta vissna utan strid
Nej du kan inte längre täcka hans ljus, för det finns nu hos själen vid
När du såg honom som bara en knopp, någonting i mängden som smälte in
Så trodde du aldrig att tillslut att att hans skönhet skulle bli större än din
Du trodde aldrig att han skulle kunna bli någonting så mycket mer
Men du blir nu bländad av hans ljus, nu när han mot dig nu ler

Pojken var en skugga från en gestalt som inte gick att tyda
Och han följde varje rörelse, allt han gjorde var att lyda
Men nu har jhan blivit fri, och bestämmer själv vart han ska gå
För han är inte längre gömd bland skugorna, nu han är en stjärna du ej kan nå
Han lyser nu starkare än någonsin förut
Han skapar sig en evig bild, för hans ljus tar aldrig slut

Pojken var den fula ankungen, bortstött och bestraffad med ensamhet
För ingen kunde se vad som gömdes under ytan, vad som var reflectionens hemlighet
Men bilden på den stilla vattenytan förändrades med tidvattnets gång
Och den obetydliga varelsen blev tillslut en svan med en alldeles egen sång
Och nu flyger han högre än molnen, och skådar ner på allt världen som var blind
Men nu förenas solen med hans hud medan han dansar med en vind

Döm inte boken efter omslaget, för det är innehållet som betyder
Hur faktiskt orden om den egna berättelsen faktiskt lyder
Så ta tid att stanna upp och höra sagan om en pojk som förvandlades till någonting
Något som är lika evigt som slutet på en ring

Varför var han tvungen att vänta på att han kunde behaga eran blick
Varför när han inte var så vacker, ni bara förbi han gick
Och nu när ni förundras och söker er närmare för att se
Så måste ni höra om misstagen ni själva har fått ske

Jag kanske må vara som en ros, som en sjärna, som en svan på alla sätt
Jag kanske har funnit ljuset som förvandlingen mig gett
Men jag är ändå samma som igår, fast ändå är jag anorlunda idag
För om sanningen ska fram, så är jag faktiskt bara jag

det fanns en tid

Det fanns en tid du glömde min existens
Tror inte du vet hur att glömmas bort faktiskt känns
Det fanns en tid när jag var osynlig under dagarna som gick
Bara gå och vänta på att en enda ska våga möta min blick
En som skulle se sanningen, se mina tårar som på kinden rann
Men ingen då såg tårarna, ingen min blick på vägen fann
Det fanns en tid när ordet vacker inte viskades i mitt öra
Det enda ord som yttrades skreks bara för att förstöra
Det fanns en tid när jag föll och ingen sträckte ut en hjälpande hand
När jag själv var knuten men inte var bunden till någon med ett band
Det fanns en tid när jag inte orkade att fortsätta leva så här
Så jag bestämde mig för att följa reglerna som alla andra lär
Så nu står jag här, laglydig och synlig men vilsen på en annan stig
För denna väg är inte min att gå, jag borde inte slåss i detta krig

Jag är nu en soldat som slåss mot vardagens lögner och besvär
Mina fiender är nu spegeln och siffrorna som displayen på vågen bär

Mina största vapen är träning och svältens kraft

Jag slåss för att få det jag aldrig riktigt haft

Jag söker efter stigen som leder till en annan framtid en den ödet skrivit

Ja försöker komma över murarna som ingen ännu har rivit

 

Sanden i livets timglass rinner sakta framför mig ner

Tiden jag har kvar når snart sitt slut, snart finns jag inte mer

Hur ska jag spendera min sista tid i denna värld är frågan

Kommer jag hinna bli fri från denna ytliga plågan

Den smärtan som är priset jag fick betala för att bli den jag är

Att skapa det mästervärk som är det ytliga skalet jag bär

Penslen håller jag i ett stadigt grepp, försöker dra linjer så allt blir rätt

Jag använder färger och målar en kamoflash för att dölja det som skett

Jag målar över tårarna och lägger till ett leende så jag lurar er blick

Jag lägger till den skönhet jag inte från början fick

Jag målar nu utanför linjerna och skapar mig en bild värd att se

För jag var innan ett tomt blad som ingen ville sin tid ge

 

Nu fångar jag din blick, och du blir förundrad av konstvärket jag har gjort

Men bilden aldrig riktigt nog för mig, så jag drar fler penseldrag, litet och stort

För jag kan inte se de sanna färgerna och linjerna längre, allt är suddigt för mig

Och allt jag kan se är i färgerna svart och vitt i konstvärket gjort till dig

 

Jag fortsätter missbruka penselns makt för att ändra min reflektion

Försöka skapa till mig själv en tryggare relation

Men en sann konstnär blir aldrig riktigt nöjd med sin bild

Så färgerna kämpar jag med och insperationen inom mig blir vild

Hoppas att en dag jag kan lägga ner alla vapen och känna mig klar

Att tillslut nu är jag vacker, jag är helt och hållet underbar

Men tills den dagen kommer jag fortsätta pensla över det jag ser

Jag hoppas bara jag hinner blir klar innan jag denna värld överger

 

 


Jag är din drog



Jag som den första ciggareten som entrar dina lungor med mitt gift
Jag sprider mig inom dig och du blir min till sist
Jag blir röken som omringar dig och håller alla andra utanför
Röken som dansar tätt intill dig och dig så ljuvligt förför
Jag blir som den glödande askan i vinden
Jag landar på ett offer och bränner den ömtåligaste kinden
Så dra in mig djupt, dra flera djupa halsblåss
Sen du får mot beroendet av mig slåss

Jag är som den första drinken som påverkar ditt sinne
Jag är medlet som raderar delar av gårdagens minne
Jag är vätskan som blandas med blodet som inom dig rinner
Jag är trösten som du i flaskan finner
Så häll ner mig, svälj varje droppe som är min existens
Jag ska visa dig ikväll hur att vara någon annan känns
Jag ska få dig att glömma att du har ett sunt förnuft
Låt mig bli viktigare för dig än ett andetag av luft
Och sen när jag sakta börjar ur dig sippra ut
Sträck dig efter ännu en flaska och låt allting bli som förut

Jag är som den första nålen av heroin som du njuter utav
Jag är är din Gud och du blir min tillgivne slav
Låt mig fylla dig och visa dig en värld du aldrig sett
Låt mig skänka dig en känsla som ingen annan har dig gett
Förlora dig själv i allt jag har att erbjuda en sådan varelse som du
Riskera ditt liv för min skull, för jag är allting du behöver nu
Ge upp din personlighet för min skull, allt du äger och har
Du gör allt det för mig, för du vill ha mig i ditt liv kvar

Jag är din drog, ditt beroende som manipulerar allt du gör
Jag är den som gör så att allting sakta inom dig dör
Så låt mig komma djupt under din hud
Och lyssna på min stämma, stäng ute alla andra ljud
För du behöver mig mer än någonting annat och det du vet
Jag är din mest bevarade hemlighet




En djävul i förklädnad



Ge mig inte ditt hjärta, du kommer att ångra det
Viska inte i mitt öra din dyrbaraste hemlighet
Gör mig inte till en del av den vackraste dröm du bär
Snälla du, bli inte obotligt i mig kär

Låt dig inte bli förtrollad av orden du av mig får höra
Låt dig inte bli lurad om jag försöker att dig förföra
Låt dig inte bli förblindad av den fasad som du ser
Låt dig inte bli bunden i tankar om hur jag mot dig ler
Låt dig inte bli beroende av känslan när jag dig berör
För jag är en djävul i förklädnad som bara förstör

Jag är inte den ängel du tror att du har funnit
Mitt hjärta som är av sten har du inte vunnit
Mitt ljus som du tror du ser är egentligen en eld av ren tortyr
Stanna oskyldiga varelse, dina steg du mot mig styr
Vänd om innan det är alldeles för sent att kunna fly
Välj en annan väg så kanske du få se ännu en dag gry

Behåll ditt hjärta alldeles för dig själv, i säkerhet du måste det bevara
För om du väljer att ge det till mig, så är ditt hjärta i stor fara
Jag kommer inte värdesätta det på något vis det jag lovar
Det kommer bara sluta med dig i tårar
Och ditt hjärta i miljoner bitar utspridda på smutsig mark
För att orka älska dig kan jag icke göra, jag är inte så stark
Så bevara det utanför min räckvidd om du vill ha det kvar
För det är det enda hjärtat som du i livet har

Hör min varning, spring fortare än du någonsin gjort förut
Spring innan denna historia får ett tragiskt slut
Ge ditt hjärta till någon som kommer värdesätta det mer än sitt
För jag kan lova, du kommer aldrig någonsin få mitt
Så spring oskyldiga varelse lång bort, långt ifrån mig
För jag kommer aldrig på riktigt älska dig

I denna maskerad


På med kläderna, byxor taighta och tröja som visar min gras
rättar till mitt sårade hjärta, efter att det gick i kras
På med sminket som döljer mina brister, borsta perfektion in i mitt hår
Täck över varje skavank jag bär, dölj mitt blödande sår
Öppna dörren, gå ut i världen, utklädd till någon annan en den jag är
Sedan med falska säkra steg mot världen det ut bär

Säger orden utan någon speciell innebörd, säger allt utom det jag känner
Ler ett brett leende som ska dölja tårarna som bakom ögonlocken bränner
Sjunger på låtarna med en text om obetydliga ting och ytlighet
Medan de med djup spelas i mitt huvud som jag lyssnar på i hemlighet
Se på alla andra precis som jag vill att de ska på mig se
Tar en dag i taget, när jag egentligen mot det förflutna vill mig bege
Agera som den jag tycker jag borde vara, lever lögnen jag än gång skapade
Låtsas vara jägaren, medan jag känner för att springa som den jagade

Kollar mig i speglen för den hundrade gången igen idag
Ser till att främlingen som är min reflection döljer mitt sanna jag
Inga svagheter får synas, inga brister ska gå att finna på min barriär
Den som är min förklädnad i denna maskerad där ingen vet vem jag är
Vad som finns bakom masken, ingen får se, den sitter fast som ärren jag har
Efter alla mina skador är det mina bevis, bevis jag tvingas hos mig får ha kvar

Så här förblir det, från sommar till höst, från vinter till vår
Min förklädnad, mitt skådespeleri för evigt består
Men jag undrar, kommer någon någonsin kunna lista ut min sanna identitet
Den  människa bakom allting, vars sanna jag ingen vet
Kommer det komma någon, som ser bakom kläderna och sminket som allting döljer
Vad händer om den människan stannar, och sedan mig på livets färd följer
Kommer den människan vilja ha mig som den jag är, även utan min perfektion
Den som jag har skapat, min ytliga beskyddande konstruktion
Och kommer den människan torka mina tårar som tar med sig sminket jag bär
Kommer den människan plostra om mitt hjärta när smärtan inom mig skär
Kommer den människan tycka jag är vacker även när den ser min morgonfrisyr
Kommer den människan följa mig när jag mina steg mot det förflutna styr
Kommer den människan finna mig unik i mina mjukis och tröjan som jag bär när jag är slut
Kommer den människan stanna istället för att gå som alla andra gjort förut
Kommer den människan älska mig precis som den jag är, med alla brister och fel
Kommer den människan tycka att att utan mig så är den icke hel

Finns ens denna människa, eller är det bara någonting jag en gång drömt
Och sedan efter tiden gått, så har jag hoppats det är sanningen och det glömt
Men tills den människan kommer så fortsätter mina dagar som de alltid gör
Välja kläder, på med sminket, borsta håret, dölja allting troligen tills den dag jag dör

RSS 2.0
background-image: url(http://www.snyggareblogg.se/images/bak11.gif);