BUBBALICIOUS LIKE ME

varför går jag och sjunger på jävla kärleksballader
Varför känns det som i kylan är 800 grader
Varför när du går förbi blir mina kinder röda
Varför när du ler så börjar något inom mig glöda

nej så här får det inte va, mitt hjärta är bara mitt
Här ska inget ges, här ska inga känslor få löpa fritt

Nej säg inte att jag lider av det vi kallar kärlek
Det som bara leder till hjärtesorg och svek
Så får det inte vara, så får det inte bli
Det finns bara jag, det blir aldrig något vi
Jag har valt att gå den där vägen förut
Och den så kallade lyckliga sagan fick ett tragiskt slut
Det där med så levde dom lyckliga i alla sina dagar är en lögn vi får höra
Egentligen är kärleken en sjukdom som vill bara våra liv förstöra
Tömma oss på vett och sans och tillslut krossa våra hjärtan i tusen bitar
Men vad tror du faktiskt ska hända när du någon annan med ditt hjärta litar
Och sen får du ligga och samla ihop det bitar som går att finna
Dom du kan se genom dunklet från tårarna som började rinna

När du säger hej, sträcker fram din hand och frågar om mitt namn
Så glömmer jag allting och var låst i drömmen om att vara i din famn
Mitt namn, min egen identitet, raderas från mitt minne när du står in till
Och ingenting existerar utom längtan att tiden ska stå still
Så jag kan beundra denna vackra varelse som står mitt framför mig
Men istället står jag där som ett fån mitt framför ögonen på dig

Nej, hjärta sluta slå för honom, det är mig du ska slå för ingen mer
Och vad har jag sagt om att börja rusa när han på mig ser
Han är en vanlig människa ingenting extra eller så
Men varför beundrar jag då hans kropp när han börjar gå
Och när han börjar ta stegen bort från mig vill jag bara skrika, vänd om
Rusa in i hans famn och säga, jag är så glad att du in i mitt liv kom
Kyssa dom där fylliga läpparna som är mer lockande än något annat
Dom är som en drog jag aldrig testat men ändå i mitt blodomlopp stannat
Ett beroende som jag aldrig skulle vilja ge upp om jag faller för förförelsen
Men är en smak av dig värd att skänka mitt inre den smärtsamma förstörelsen

Men jag kan väl inte vara kär, jag lovade att aldrig bli det igen efter förra gången
Ändå går jag och sjunger på den där mest gripande kärlekssången
Som om den var skriven just om mig, om mitt liv
Men jag får inte glömma för dig är jag bara ett tidsfördriv
För du skulle väl inte vara annorlunda från alla andra män jag stött på
Efter dom fått vad dom vill så väljer dom att ifrån en gå
Och efter sig lämnar dom ett krossat hjärta och ägaren till det i tårar
Men ni bryr er väl inte om ni någons stackare sårar
Är ni ens kapabla att känna kärlek till någon annan än den i spegeln
Aldrig har jag hört om en sådan man i historierna som skapats genom seklen
Men skulle du kunna vara annorlunda, skulle du kunna bevisa att allt jag tror är fel
Skulle du kunna fylla alla mina tomrum så jag till slut skulle bli hel

Låt mig krypa upp i din famn och till dig viska, det ligger till så här
jag har fallit och vill inte resa mig, jag hopplöst, obotligt kär

Jag springer fortare än du ljuger
Flyr från lögnen om hur jag aldrig duger
Flyr från allt som ej vill mig väl
Till den sanna verkligheten jag vinkar farväl

Jag andas ut en förförisk dimma
Jag hör röster från de som inte längre gå att finna
Sorgen som befinner sig i min blick blir stjärnor i den mörka natten
Mina skrik av smärta förvandlats till ett av de glädjefyllda skratten
Lågorna som brinner i mitt inre blir värmen från kärleken du ger
Vad som egentligen skulle varit vi aldrig åter ser

Verkligheten böjer sig för vad som går att inom mig finna
Jag kan skapa ett leende av det tårar som börjat rinna
Jag kan få minnen som skapats bli tillintetgjorda om det skulle mig behaga
Jag kan finna styrka när jag i striden skulle varit den svaga

Verkligheten böjer sig för min fantasi
Där drömmarna kan min vardag bli
Där kan jag leva de liv jag var menad att få
I min verklighet kan jag det omöjliga nå
Orden som jag ångrar att jag yttrat kan jag sudda ut
Det kan bli en början även om det var menat som ett slut
Inget är för evigt utom konsekvenserna från vårt förflutna
Allt går att öppnas även om vi valt att det i glömskan slutna

Det som slutade att fungera kan jag åter få att slå
Jan kan få dig att vända, du som var tvungen att gå
Det som gick i tusen bitar kan bli som det var förut
Verkligeten kan bli nu som jag vill till slut

Vem trodde detta skulle hända
Att stormen i mitt inre skulle vända
Att med din kyss skulle ljuset gå att finna
Att regnet på mina kinder skulle sluta rinna

Jag smög i mörkret, rädd för att falla ner och aldrig åter kunna resa mig
Aldrig trodde jag att jag skulle falla för något som dig
Aldrig trodde jag att det skulle finnas någon som bär mig när jag är svag
Men nu dansar jag i ljuset som du strålar över min dag

De hundratals murar som jag byggde för att hålla andra utanför
Faller nu frivilligt när din hand så lätt min hud berör
Alla såren som finns inom mig men ingen får se
Börjar nu sakta läka varje gång jag får se dig le
Alla meningar som ekar i mitt huvud efter alla som gjort mig illa
Överöstas nu av dina ord och gör så verkligheten står helt stilla
De människorna finns inte längre, ingen annan heller för den delen
Det finns bara du och jag, du som raderar alla felen

När du inte är nära mig suktar jag efter din beröing, din andedräkt
Den som blandas med min efter kyssarna som inom mig elden släkt
Det finns ingen smärta som är stark nog att stå emot det du gör
Alla lågor som brinner kvävs, all smärta inom mig sakta dör

Ensamheten jag kände, även om jag var omringad av vänner
Försvinner varje gång du berättar hur du för mig känner
Jag trodde aldrig jag skulle finna en plats där jag passade in, men jag sökte helt fel
Min plats är i dina armar, just där blir jag som hel
Där kommer jag finnas när morgondagen börjar gry
Din famn är där jag hör hemma och jag kommer aldrig fly
Det vore dumt att lämna kvar det jag sökt efter hela detta livet
Där jag kan höra ditt hjärta slå, där inne där min namn står skrivet

Hur jag fann dig vet jag ej, men jag vet att jag aldrig släpper taget
För evigt är mitt hjärta ditt, till och med efter det sista slaget

<3