BUBBALICIOUS LIKE ME

Jag känner dig i solens strålar som dansar på min hud
Jag hör din röst när jag inte hör ett ljud
Jag ser dig i dragen du gav mig som speglen reflecterar
Du är alltid hos mig, vill aldrig att vi separerar

Ingen annan dig känner, ingen annan dig hör, ingen annan dig ser
Men du är alltid hos mig, du aldrig mig överger
Du vakar över mig från en plats där jag inte hör hemma än
Men jag vet att en dag vi kommer kunna träffas åter igen
En dag så kommer jag åter vara med dig min ängel som ger mig skydd
För en dag, i slutet av min ödesväv är den händelsen sydd
Och då kommer jag springa in i din famn som jag saknar varje dag
Och efter det så är det för evigt du och jag

När dagarna är svåra, och jag vill helst bara släppa taget
När det känns som hjärtat är snart på det sista slaget
När jag känner mig ensam i skolan mörka korridorer
När jag känner mig övergiven i natten när alla andra sover
Så kommer du till mig, och viskar tröstande ord i mina tankar
Du gör så att mitt skadade hjärta ännu en dag bankar

När solen börjar skina och det snart igen är vår
Medan blommorna åter växer, så växer åter mina sår
För blommorna är ett bevis på att tiden har gått
Och bevisar att det jag saknar jag inte tillbaka fått
Blommorna är detsamma som de jag la vid dig samtidigt som jag sa farväl
Vid din livlösa kropp för den saknade din vackra själ
Precis som jag saknar dig vad eviga sekund av mitt liv
Ibland så mycket att jag faller ihop, att jag inte orkar ta ett till kliv
Jag förstår inte varför de blommorna får återvända till våren nu
Varför får de se världen igen men inte du 
Jag vill bara rycka upp deras rötter, så de får känna lika mycket smärta som jag gör
Samma smärta som när livsglöden sakta inom en dör
För ingen kan ge den bränsle att fortsätta brinna djupt där inne
För du var mitt regn, mitt solsken, men nu är du bara ett älskat minne

Men ibland jag känner dig,ibland jag hör dig, ibland jag ser dig
och varje gång bli jag påmind och hur mycket du älskar mig
Och jag vill att du ska veta att jag saknar dig mer än blommorna sakna vårens kraft
För du var det mest värdefullaste jag någonsin haft