BUBBALICIOUS LIKE ME

Oki...är väl klar med dagens olika aktiviteter nu:D har gått, som var otroligt skönt. Sen har jag färgat håret och jag blev otroligt nöjd (tar bild imon och lägger upp)..men sen aaa så gick det inte så bra. Mamma märkte att jag tog på magen och hon frågade vad jag håller på med och jag svarade att jag har så mkt lös hud och hon bara nee och så. Så mamma och nina sa att jag var mkt smalare än nina och det håller jag inte med om så dom tog fram måttbandet och mätte min midja (något som jag verkligen inte gillar)..och så mätte vi ninas, jag var smalare vid navlen men nina var smalare vid midjan. Så liksom inte så olika liksom..sen ställde hon massa frågor om vad jag tänkte och så..mamma jag har en ätstörning, hur tror du att det känns, jag blev jätte glad att jag var ungefär smalare än nina men visst vill jag gå ner mer...hallo det är ju själva huvudpunkten med att ha en ätstöring>.<...så sluta trycka upp det i ansiktet på mig. Sen så när dom lagade mat så ville jag inte ha ost på min och mamma bara men det är mager ost..och jag, men jag vill inte ha..och så fortsatte det så, varför vill du inte ha, det är ju mager ost, du gillar väl ost, det är ju mager ost...jag vann där allafall. Men liksom, varför göra såhär...vi har tid hos ABC, jag vet jag har ett problem, det hjälper inte, jag blir bara otroligt obekväm runt er då, rädd för vad ni tänker och tycker. Blir ju nästan rädd för att ta mat för jag undrar vad ni tycker i hemlighet om det jag äter. Suckar ni tyst utan att jag hör, eller blir ni deprimerade över det??...jag vet inte...men försök förstå mig, hur jag har det, vad jag ser när jag tittar i speglen, för det ni ser när ni tittar på mig...det är någon som är en främling för mig..men människan jag ser hemsöker mig..så snälla försök se...försök se mig